IPA:s konferens i Cardiff den 4-8 juli 2011 var späckad av intressanta föredrag och workshops. Med denna länk har intresserade att botanisera, läsa, lyssna och se videoupptagningar från konferensen. http://www.ipa2011.org/index.?ID=87
Cardiff stadstjänstemän var så glada över att få vara värdar över IPA:s världskonferens att man upplät det vackra stadshuset åt oss. I den palatsliknande byggnaden hölls fördrag och workshops. Men den rymde också lek, här cyklades det på enhjuling i spegelsalar, här stod en drake i ett hörn och i den strikta dammen i parken utanför fick jag prova min nytillverkade barkbåt. /Catherine
Den svenska delegationen, uppklädd och glad, inför IPA:s 50-års kalas!
Nedan följer en rapport från konferensen som är skriven av Brian Ashley:
Citat: ”Jag röstar på Cardiff Konferensen som en av de bästa IPA konferenser där jag har deltagit. Som en av grundarna av IPA, (och alltså väl medveten av dennas tidigare historia och konferenser) har jag alltid ansett att IPAkonferenser ska betona att IPA grundades för att utveckla ’play-work’ *( en engelsk beskrivning eller uttryck som inte finns på svenska: Se slutet av kommentar) och för att stödja ’play-workers’.
Cardiff konferensen var överlägsen i att åstadkomma detta mål. Klart och tydligt, var denna i centrum av ett aktivt nätverk av ’play-work praxis,’ som redan stimulerade blomstrande ’play-work’ på grundnivån.
Alltför ofta har IPAkonferenser försökt sprida det ’play-work meddelande’ i ett vakuum av bevis och stöd för detta praxis lokalt runt om konferensen.
Cardiff var annorlunda! För det första, var konferensen helt och hållit placerad i det vackra och historiska Stadshuset och demonstrerade alltså stadens åtagande av ’play-work’.
För det andra, var det likadant i programmet, när den walesiska regeringens ”talesman för barn” som en av huvudtalarna på konferensen, beskrev många praktiska exempel av finans- och rådgivningsstöd till nya ”play-work’ initiativ och organisationer runt om i landet. En annan huvudtalare, en pionjär ’play-worker’, beskrev och visade bilder av barns utveckling, inom och genom utelek. Konferensens ordförande. (ledare av en välgörenhetsorganisation för utsatta barn) berättade om hennes introduktion till vikten av barns utelek när hon utbildade sig som ’youth-worker’.
Dessa synpunkter, så väl som armén av frivilliga lekkunniga medhjälpare och guides samt de relevanta utställningarna runt om i konferenslokalen skilde Cardiff Konferensen från övriga konferenser. Som inte bara en annan konferens som handlade om barn och lek som ett ämne att studera och försvara, men även om barns lek som en grund för arbete med närsamhällets utveckling och förbättring.
Under IPA:s historia har dessa konferenser alltid bidragit med möjligheter för gamla bekanta engagerade i arbete med barn att träffa varandra igen och så skapa ett vänligt och informellt klimat. Man kan lätt erkänna att ibland har detta varit mycket hjälpsamt i några tidigare konferenser, för att komma över administrativa och programbrister av en liten lokal organisation som har försökt att göra för mycket utan nog lokala stöd.
Detta var inte så i Cardiffs fall. Från början av IPA beslut att välja IPA Wales som konferensens värd, var det nödvändiga stöttandet organisationen och klimat givna av de många lokala ’play-work’ organisationer och ’play-workers’ runt om i olika delar av landet. Alla av dessa engagerade sig i förberedelserna redan från början.
Konferensens ansvarige och anordningsteam informerade alla intresserade kontinuerligt av utvecklingen av förberedelser och svarade fort och effektivt och med värme och vänlighet till alla frågor. Sådana goda kommunikationer hjälpte mycket att komma över de oundvikliga svårigheterna av anordningen av ett komplext arrangemang av många olika förväntningar från så många varierade intresserade personer. (det är alltid ett problem för IPA:s konferenser att nästan alla deltagare vill ha tid och utrymme på programmet för att tala eller visa om deras arbete)
Från mitt eget deltagande i olika delar av programmet (förläsningar, seminarier samt arbetsgrupper) samt presentationen av deltagarnas sammanfattningar av deras bidrag till programmet, kan jag säga att konferensens anordnare lyckats med detta uppdrag i högsta grad.
Orsaken för att beskrivning ”Play-work’ och ’Play-worker’ inte finns i Sverige är därför att det inte finns många som arbetar med barns lek i egen regi . Sverige saknar, (utanför de offentliga serviceinstitutionerna för barn så som skolorna) de olika oberoende organisationerna (många av dem finansierade med statligt eller kommunalt bidrag) som utför mycket av sådant arbete med barns lek i andra länder. Därför har dessa länder en ganska stark professionell grupp av arbetare utvecklat med en egen terminologi och även egen särskild utbildning (bland andra - vid några universitet).
Brian Ashley (Styresemedlem IPA Sweden: Honörsmedlem IPA International)